Adrian Mole - so wonderfully, wonderfully stoical
söndag, november 21, 2010, 16:08


Adrian Mole, the Prostrate Years - Sue Townsend, 2009

Tack vare en förnuftig inköpare på mitt kvartersbibliotek i Halmstad lärde jag känna Adrian Mole redan i mellanstadiet. Nu har vår Aidy hunnit bli 39 1/4, profoundly worried about his prostate och samtidigt för barnen, antikvariatets dåliga omsättning, krävande post-Bert-Baxter-pensionärer, känslorna för Pandora och ska han någonsin bli publicerad?

Boendesituationen vägg i vägg med Adrians föräldrar knakar lika mycket i converted pigsty-fogarna som Adrians eget äktenskap. Så här slutar en vanlig, men karakteristisk just-my-luck-molesque-middag på kinarestaurang: "Daisy drank too much pink champagne and became quite abusive about my cardigan, so I took her home before there was a scene". Övrig info withheld, för att undvika fler spoilers.

När den här boken kom ut förra året bestämde jag att jag inte ville läsa mer om Adrian Moles vuxenliv, men när man blir sjuk och ynklig vänder man sig till säkra kort för att lyfta humöret. Holy Moley, vad man skrattar - still comic gold, after all these years. Boken kan mycket väl läsas även om man som jag missat ett par böcker i serien.

Som vuxen läsare är man mer medveten om Sue Townsends samhällssatiriska agenda: Afghanistan, Northern Rock, NHS, dokusåpor, Boris Johnson, Blair & Brown, eböcker etc. Sue Townsend har själv lidit av en rad hälsoproblem, men låt oss hoppas på bättring och många fler Adrian Mole-böcker.

Mer om Adrian Mole i Läsdagboken:
Ldb 2009: Måste Adrian Mole bliva stur?
Ldb 2008: Adolescensens adorkable antihjälte
Ldb 2006: Adrians mesiga flickvän Marigold och Sue Townsend fångar den brittiska zeitgesten genom Adrian


Visste ni att det här är Adrian Moles mamma*?! Med den underbara Isley Brothers-covern Shout blev Lulu superstjärna på 60-talet och nu har Duffy trippelrippat decenniets mest kända Weeeeeell till sin senaste hit.

När jag p.g.a. feber inte ens orkade läsa Adrian Mole dåsade jag framför daytime TV där Lulu nu är tillbaka som programledare för den utmärkta BBC-serien Rewind the 60s, där man går igenom ett år i taget och tittar på musik, mode, design, historiska händelser m.m.

Mitt första avsnitt blev 1964, med den uppfriskande excentriska Zandra Rhodes som gäst, ett långt inslag om britternas passion för Vespan och Lambrettan och bilder från bråken i Brighton mellan rockers och mods. En annan dag, i 1969-programmet, talade man bl.a. om illegal abort - ovanligt seriösa inslag, alltså, men varför nämns sällan litteratur i den här typen av dokumentärer? "Det här var året då alla läste..." hör man ju aldrig!

*Den märkliga beröringspunkten avslöjades i Penguins extramaterial i Adrian Mole-boken. Tydligen spelade Lulu hans mamma i andra säsongen av TV-serien.


Ā propos vokalissor är Adele tillbaka med ett andra album. Smäktande ballader = not my cup of tea, men Someone Like You är bland det bästa jag hört på länge. För övrigt var jag frisk nog för att förlusta mig på Koko tidigare i veckan då Broken Social Scene kom förbi för att leverera bl.a. Sweetest Kill, en storfavorit utöver Shampoo Suicide.
kommentarer 2 kommentarer 2 ( 10 visningar )   |  permalink   |   ( 3.1 / 154 )


<< <Tillbaks | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Nästa> >>