Ennui-Em & Debauche-Dex, encore
fredag, augusti 26, 2011, 20:02


På bio: One Day, 2011

But the day hasn't been seized, säger en The Guardian-recension, och jag hittar les mots pour le dire, orden som befriar. Igår saknade jag ord för att formulera känslan av O. Som i obehag. Funderade på vad det är som skiljer läsupplevelsen One Day från filmupplevelsen One Day. De onda tingen är tre. Nej, fyra.

- De potentiellt njutbara britflick:iga Londonmiljöerna en masse uteblir. Några röda telefonkiosker och London Eye-vyer bara. Bu för att inte ens Richmond fick vara med.

- Avsaknad av Bridget Jones/Notting Hill-skratt och tidvis lågt tempo.

- I filmen blir det tydligare att Em & Dex egentligen aldrig skulle träffats utanför fiktionen, inte p.g.a. hennes NHS specs utan mer p.g.a. det mycket klassmedvetna Storbritannien.

- Alla slagfärdiga citat från de inre dialogerna i boken går förlorade, t.ex. "excentrisk tjej + Milan Kundera + Tracy Chapman" eller "Life cannot always be like the opening of Betty Blue."

På plussidan, tidsmarkörerna i dekor och rekvisita. Och bitvis soundtracket. Vem transporteras inte OMEDELBART till 90-talet med Coronas Rhythm of the Night. En annan sak jag tänkte på är att Dexters karaktär framstår som något mer dynamisk i filmen än i boken.
kommentarer 2 kommentarer 2 ( 7 visningar )   |  permalink   |   ( 3.1 / 72 )

Dagen O
fredag, augusti 26, 2011, 00:56

Lägg till kommentar Lägg till kommentar ( 1 visning )   |  permalink   |   ( 3 / 82 )

Kulturtantens raison d'ętre
måndag, augusti 22, 2011, 20:17


La douce France, där man klubbar på 'Stendhal', blir uppmanad att förse sig med ombordlitteratur innan tågresan och där man får speciell rabatt om man tar tåg till grannstaden och besöker konstmuséet.

Se även:
Stendhalismo i Florens
Lägg till kommentar Lägg till kommentar ( 1 visning )   |  permalink   |   ( 3.1 / 57 )

Dagens Nesserfniss
måndag, augusti 22, 2011, 19:49


Foylesmedarbetaren som stjäl en bok om dagen
för att arbetet är "så jävla dåligt betalt".
Och för bildning.
kommentarer 2 kommentarer 2 ( 10 visningar )   |  permalink   |   ( 3.1 / 57 )

Nessernoteringar en vrac
söndag, augusti 21, 2011, 22:07


Det handlar om livet. I dagarna två har jag legat, suttit, gått eller stått under Londons himlar och lyssnat på Himmel över London. Just nu är jag precis i slutet på del ett och skrattade hjärtligt åt den besynnerliga händelsen med den åskrädda hunden om natten, if you know what I mean.

På en post-it-lapp står 'Det årliga samlaget. LOL'. Annat noterat hittills, fniss, fnys eller förundran:
"De där åren då eldarna brann."
"Vad är det för mörker jag bär inom mig?"
Att läsa The Independent på ett café i London.
Att "tala terapeutiska och låta som förordet till en nyöversatt Alberonibok."
Terapirummet, den enda platsen "där man inte behöver spela en roll".
Studentskans samliv med psykiatriprofessorn är "som primalterapi."
Korsreferenser: Barins Park och staden 'K' i ungefär Tyskland.
Gula anteckningsboken = Doris Lessing-hyllning?
Skrivandet som raison d'ętre.


Det är en nåd att få ta del av Nessers tankevärld.

Se även: Himmel över Berlin, under Berlins himmel
Lägg till kommentar Lägg till kommentar ( 2 visningar )   |  permalink   |   ( 3 / 79 )

Love's Label Lost
söndag, augusti 21, 2011, 14:43


Oh Joy! Bekantar mig med en ny etikettmaskin.
kommentarer 2 kommentarer 2 ( 10 visningar )   |  permalink   |   ( 2.9 / 76 )

Oskyldige Omar och Madame Rosas mardrömsstoff
lördag, augusti 20, 2011, 21:05


Intertextuell referens, det förstod jag, men på vad anspelade det felstavade 'tuer'? Den franska Facebook-boken införskaffades under näst senaste Parisresan, för ordförrådets skull. En dag på Finistčrekursen frågade vi 'Le cinéma franįais'-läraren vilka nyutkomna filmer som är 'incontournables'* just nu. Hon svarade bl.a. Omar m'a tuer. Aha!

1991 mördas en viss Madame Marchal. På väggen ovanför den döda kroppen står skrivet i blod 'Omar m'a tuer'. Hennes trädgårdsmästare med samma namn häktas omedelbart och får tillbringa 7 år i fängelse. Oskyldigt dömd. Det förvånar mig att jag inte hört talas om fallet förut och hoppas att filmen når UK-biograferna snarast.



Tack vare Ciné Lumičre , tror jag, har jag mycket bättre koll på fransk film efter Londonflytten. Bland ovan nämnda lärares filmtips fanns också La rafle. Med Jean Reno, Gad Elmaleh**, Sylvie Testud i rollerna är det med all sannolikhet ett engagerande drama. Varje år när jag/vi läser Romain Garys La vie devant soi tänker jag att jag skulle vilja veta mer om Vélodrome d'Hiver-händelserna i Paris 1942. Ā propos, har någon sett Sarah's Key?



Illustrationerna kommer från Je bouquine, ett litterärt motiverande magasin för tonåringar. Vive la France!

* incontournable, ung. oundgängligt, nödvändigt - ett ganska irriterande buzzword i fransk media.

** Känd komiker från Casablanca & Québec. Se t.ex. La cigarette om hur han bar sig åt för att börja röka.
kommentar 1 kommentar 1 ( 8 visningar )   |  permalink   |   ( 3.2 / 79 )

Jag har aldrig gillat Brad Pitt...
torsdag, augusti 18, 2011, 22:58


... men jag skulle bli rätt förvånad om han dök upp här på Starbucks eller på gymmet t.ex. Alltmedan Brangelinas bopålar slås ner på Richmond Hill, kanske, kan vi uppmärksamma en annan Richmondbo, Virginia Woolf, och hennes dagboksanteckning just denna dag, 18 augusti 1921:

"Nothing to record; only an intolerable fit of the fidgets to write away.
Here I am chained to my rock; forced to do nothing; doomed to let every
worry, spite, irritation and obsession scratch and claw and come again.
This is a day that I may not walk and must not work.
Whatever book I read bubbles up in my mind as part of an article I want to write."

kommentarer 4 kommentarer 4 ( 14 visningar )   |  permalink   |   ( 3.1 / 114 )

Fördubbeldäckad One Day-pepp
onsdag, augusti 17, 2011, 19:42


Ett OD-relaterat Milibandskämt kunde till och med skådas i Sunday Times. Oppostitionsledarens semesterbokstapel har minutiöst skrutinerats, så som Obamas Labor Day-läsning brukar analyseras. Men skämttecknaren tror att det rör sig om en red herring och att Red Ed i hemlighet föredrar att läsa om Emma & Dexter på sin Kindle.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar ( 1 visning )   |  permalink   |   ( 2.8 / 81 )

En obladi oblada för 2011
onsdag, augusti 17, 2011, 10:31


L.I.F.E.G.O.E.S.O.N. Whehey! Noah and the Whale, ett lokalt band från Twickenham*, får utgöra årets skolstartspepp. The show must go on! Jag tycker att jag hör Tom Petty-influenser. Bandnamnet är en hyllning till Noah Baumbachs svarta dramakomedi The Squid and the Whale



Twickenham & Eel Pie Island är en perfekt 10-minuterscykeltur längs floden. Igår, efter den obligatoriska Strand-on-the-Green-promenaden efter en tids bortavaro, satt jag en stund vid mina kära oceanider. Mossbelupen carraramarmor är uppbyggligt för oss bildningsidealister.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar ( 1 visning )   |  permalink   |   ( 3.1 / 100 )


<< <Tillbaks | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | Nästa> >>