Vill du följa med hem och titta på mina Etsy-listor?
tisdag, juni 18, 2013, 18:31
Deeply morbid, deeply morbid... Ett slags Asylum Kit. OMFF. (F för Freud). Ett litet glädjeskri hörs från min - sedan 37 minuter sommarlovsstängda - inre psykologiinstutition. Och den inre stationery-nörden stämmer in. Internpost, någon?
Det morbida brevpappret ingår, tillsammans med min infatuated, i en ny Treasury List på temat galenskap tillsammans med bl.a. det vackra fotot Old Windows. Lost Souls..
Deeply honoured, deeply honoured.
kommentar 1 
#boblmaf: Addendum till nyordslistan.
fredag, juni 14, 2013, 11:32
Abibliofobi, thud factor... Word Spy-sajten har vid flera tillfällen bidragit till boblmafs bibliofila vokabulär. Vi talar också om läskoma, läslängt och att hålla en bok i sin digitala hand m.m. Uttryck myntade av Bokhora-JoL, Dark Places-Helena resp. Bokbabbel - rätta mig om jag minns fel. Länka också till ev. nyordsinlägg på era bloggar, per favore.
Nu föreslår jag att vi lånar 'bliss point' rakt av. Det lär vara en ekonomisk term från början. Angående gastrononomi används t.ex. 'palate cleanser' om litteratur numera. Har ni upplevt någon boklig blisspunkt i veckan eller hittills under Läsåret 2013?
n. the specific concentration of X, X or X
that makes a book maximally enjoyable
UPPDAT kl. 11.21:
Bokomaten påminner om akaporr och boksmälla. Tack.
Black & White. Plath & Whyte. Och Moz. Och en något mer framgångsrik novell.
torsdag, juni 13, 2013, 13:39
Novell(ix)inlägget hos Bokmania startar en mind the booksk associationskedja. Det gäller Sylvia Plaths novell från -58, postumt utgiven under punkåret -77. Morrissey-låtskrivaren Alain Whyte lånade Plaths titel Johnny Panic and the Bible of Dreams till bandnamnet - inte att förväxlas med punkbandet Johnny Panic. Eller Tears for Fears-låten. Whytes video nedan innehåller en visuell referens till en passage ur novellen:
"big enough to hold one of those thick, blue cloth-bound record books full of dreams.
Surrealistiskt psykoanalys-inspirerat omslag till utgåva på okänt språk t.h. Det punkigaste är det snyggaste. Vårt jobbref.ex. är den svartvita Faber-utgåvan, med en irriterande indelning där Johnny Panic placeras under "The more successful short stories and prose pieces." Hur motiverad blir då mainstreamläsaren att upptäcka de resterande 215 sidorna i samlingen? Lämna det till läsaren att avgöra, tack. Dessutom är det nu en annan tid med ny publik.
Det är 1962 och Cleopatra-inspelning pågår i Rom...
tisdag, juni 11, 2013, 19:18
"She is an actress, on the run from the shenanigans going on down the coast in Rome at the filming of Cleopatra. A few days later international star Richard Burton, much the worse for wear, appears in the village too."
Läs mer hos Penguin.
Första romanen jag sett med Cinqueterre-miljö. (When life gives you lemons, Hermia!) Nick Hornby-blurb är stort. Även den här har ett alternativt, riktigt lamt omslag, men Penguins ursnygga utgåva andas sextiotal, sommar och Italien och det var det som fick mig att plocka upp den.
Shenanigans! Ett favoritord. Nu hoppas jag på ett chick lit-befriat, smart och lagom svart drama med en mängd invävda detaljer kring den faktiska filminspelningen. Två foton från Elisabeth Taylors och Richard Burtons italienska shenanigans. Cinecittā och Ischia.
Mind the Book och den litterära impulskontrollen
måndag, juni 10, 2013, 18:05
Ja, den är ju svag. Samma syndrom i hela #boblmaf, methinks. Trots att The Light of Amsterdam lockar mig mycket - "university art teacher", "grey sky"... "aftermath" - lägger jag (tyskt) band på mig och noterar på julläsningslistan. Ja, JUL. Inte juli. Det alternativa omslaget, däremot, med en sådan där urtrist dam med rött paraply i en i övrigt monokrom stadsbild; men åhh, aggro.
Ju mer jag läser av beskrivningen, desto tydligare blir det att det är i december den bör läsas. Kanske kan den irländska romanen också bidra till att ge mig ett trevligare intryck av Amsterdam. Tågstationen, "no harder drugs allowed"-backpackerhostel, den sorgliga sexhandeln... Aldrig mer, tänkte jag för 20 år sedan och har inte återvänt.
Love your indie. Hittade Amsterdamromanen IRL här på Sheen Bookshop, samtidigt som nedan nämnda By Battersea Bridge införskaffades. Sträckläste den senare samma söndageftermiddag. Smashing.
I've changed my plea to... Prosan påminner om Maggie O'Farrell eller Douglas Kennedy, snarare än Anne Tyler. Och vilken Londonroman: drizzle-våta trottoarer, Battersea Bridge, vinbarer i Clerkenwell och ett återkommande "café overlooking Wandsworth Common". Främst, emellertid, en förvirrad fugue-cum-staycation till Bulgarien hors saison. Språk och stämning.
Det trösterika med träd
söndag, juni 9, 2013, 12:14
"Thy quiet soul on all bestowing" skrev Wordsworth egentligen om floden "upon the Thames near Richmond", men det passar också in på de enorma ekarna(?) i Richmond Park. "The oldest, largest and most noticeable inhabitants..." Jag går förbi dem över gräset varje dag.
Oavsett den förbipasserandes sinnestämning - mottagare av årets tredje fasansfulla "Ring så fort du kan"-sms från Sverige, grunnandes på betyg och den långa to do-listan, sjungandes om studentens lyckliga dar eller, som alltid, lätt Thoreau-euforisk i den fågelkvittriga skogsgläntan - står de där helt orubbligt och det har de gjort sedan Virgina Woolfs tid.
Fnissar åt skylten på vår lokala lilla parkgrind Bog Gate. Tänk att en tillställning med 'raffle' och 'junk' med hjälp av lånorden fęte, tombola och bric-ā-brac kan få en air av Hyacinth [Bou-quet].
A propos fåglar och floder tillbringades lördagen i Londons Mind the Book-vänligaste biotop, Camden Town. Lärde bl.a. känna ytterligare två mycket trevliga och kreativa crafters. Efter att ha befunnit oss ett antal timmar vid varandras sida bad den ena om boktips och jag fick ett mycket intressant tillbaka, imponerande bespoke:igt:
William Wharton. Expressionistisk husbåtsboende konstnär. Romandebuterade i 50-årsåldern. Filmen Birdy minns jag lite vagt. Särskilt Last Lovers är en bok för mig, tror tipsaren, och det stämmer VERKLIGEN, men jag utforskar gärna hela detta författarskap i sommar. Har någon läst Wharton?
Det kommer inga ord
"Against the backdrop of an autumn day, the bookish couple...
tisdag, juni 4, 2013, 11:27
"...retire for 24 hours of passion."
Douglas Kennedy, you had me at Mainemiljö. Har haft DK-uppehåll sedan The Woman in the Fifth, tror jag.
Baksidesläste i all hast på W.H Smith på Victoria, men nöjde mig med att köpa en dagstidning. Gissa vilken? Och gissa vilken roman jag fem minuter senare blev fullkomligt ÖVERTYGAD om att läsa efter pocketsläpprelaterad post-recce-push som 'The Monday Book' på sidan 46?
The Indy. The inspo.
Lovande Londonroman
måndag, juni 3, 2013, 14:30
The Indy! The Indy! The inspo! Älskade blaska, som ger mig så många idéer.
Stora Londonromaner av tex. Zadie Smith och Ian McEwan får alltid mycket uppmärksamhet. Mind the Book föredrar 'slice of life'-'slow burners' som t.ex. London Train.
By Battersea Bridge tilltalade mig först visuellt (Kindle-version uteslutet av objektumskäl). Efter att ha läst om handlingen i den, samt två andra romaner av samma, känner jag mig mycket nyfiken på detta författarskap.
The Taxi Queue har Paddington Station-romantik och First Aid utspelar sig på Kentkusten. Miljöerna är dock inte det centrala. Får faktiskt Anne Tyler-vibbar av det återkommande motivet "the art of keeping afloat" i vardagen.
Maj, den grymmaste av läsmånader
lördag, juni 1, 2013, 15:51
Tack vare Royal Mails lördagsutdelning håller jag 1082 sidor Wordsworth i min hand. Citatet i rutan är från 1802 och det passar in på Mind the Book-månaden maj med GRYMT läsflow. FÖRBLUFFANDE läsflow! I fiktionens värld har jag:
- levt med pärldykare i Japan strax efter Andra Världskriget. Fagerholms boktips.
- tidsrest from timid to Timbuktu samt susat ut i rymden med Vonnegut och skrattat åt hans och Paasilinnas svarta humor
- återupplevt 80- och 90-talets Stockholm med Henemark och Ramqvist
- bilvit intellektuellt stimulerad av Heberleins misnomer till JVIDJVBIL-uppföljare. Från Thoreau till Betty Blue.
- flämtat klaustrofobiskt åt kulturarbetarens coming-of-age med Roxberg
- e-läst Lundberg. Gillade ju Yarden mycket.
- lockats av Lundströms Bokradio att läsa Fältöversten. Kvällen då det var lynchstämning på det litterära evenemanget på biblioteket...
- jobbläst Johanssons autismskildring inifrån och sociologi utifrån d.v.s. via denna 'non-textbook approach', med Abercrombies egna ord.
Studious leisure, spot on.
Må #boblmaf drabbas av gynnsam juniläsning!
För dig som brukar säga "Fast jag har ju bara skolfranska..."
torsdag, maj 30, 2013, 18:18
Montpellier har encore une fois visat att man förtjänar förstaplatsen på Mind the Books topplista över franska städer. Och La Libé vibrerar av de franska värdena liberté, égalité - och gay pride. Félicitations!
Min nyhetskälla i vägen fram till 'oui' till homovigsel har varit UR-programmen Nouvelles en francais. Tydliga inspelningar med lagom blandning av politik, livsstilstrender och musik m.m. En slags feuilleton i år har varit hur det går för Zlatan i Paris. Det bästa är att om man klickar på 'Dokument' kan man öppna programmanus i pdf-format i eget fönster och hänga med ord för ord i språket, även med mycket rostig s.k. skolfranska.
Mind the Books lilla HBTQ-bidrag gillas i Kanada.
Ikväll blir det fransk bio i franska London. Something in the Air
This way! Wrong way! Up here! Over there! Etsy tea party!
torsdag, maj 30, 2013, 09:28
Nya Etsy-knappen - mode d'emploi.
Camden fringe. Eller Camden quiff.
tisdag, maj 28, 2013, 21:29
En stol i salongen är reserverad för Morrissey. Alla i publiken får födelsedagshattar och olika pass-the-parcel-uppdrag i den interaktiva enkvinnasföreställningen med en rad invävda Morrisseylåtar. Bönestund (ja, just det), bildspel samt This Charming Man-allsång ingår.
En rolig kväll väntar i London för alla Mozfans. Amy Lamé firar Unhappy Birthday på Camden People's Theatre vid Warren Street fram till 1 juni.
I baren kan man ta foton framför den legendariska Salford Lads Club-bakgrunden.
Happy B-day, Moz och Mr. Läsdagboken:
Ang. inlägget nedan:
Lyssnade just med stort nöje på första delen i Bonjour Tristesse-bokcirklen. Men dagens frankofila BUZZZ, det var att få höra Queneau på västgötska! På eget initiativ av samma pigga, bibliofila grupp.
- Ska vi läsa Bonjour Tristesse och allt i biblioteket? [SÅ KLART!]
onsdag, maj 22, 2013, 18:52
Ey, checka Petter. Han har börjat ägna sig åt läsfrämjande verksamhet. I veckan har jag propagerat för Lundströms nya bokcirkel inför 95:orna*. De är redan någorlunda bekanta med smarta, roliga Jenny Jägerfeld från psykologin.
Vilket bokval! Får frankofila frissons en masse: Sagan. Eluard, Seberg, Gréco... och jag tänker förstås på den vackra Bonjour Tristesse-byggnaden i Berlin. Etta på min objektumlista, tror jag, strax före bellissima Battersea Power Station här i The City Formerly Known As The Big Smoke.
* Fick själv tips tillbaka vid samma tillfälle om Radioteaterns Bonjour Tristesse. En annan undrade om jag kunde gestalta det mycket franska känslobegreppet 'ennui'. Årets fråga! MDR. MDR.
ESC med emotionell eftersläpning
måndag, maj 20, 2013, 20:09
Nej, jag tittar inte på ESC längre, mest för att jag inte står ut med musiken. Efter ett italofilt infall fick emellertid denna Toto Cutugno*-dänga - som jag verkligen avskydde när den var aktuell, fast Wind of Change var värre - utgöra uppvärmning i morse och det slutade nästan med att la professoressa stirrade wistfully ut genom fönstret och fick snyta sig i gardinen.
Senza scherzo pratade vi om ett sätt att se på tidigt 90-tal: hur gränserna öppnats och hur den romantiskt optimistiskt europeiska gemenskapstanken genomsyrar sångtexten. Den är inkluderande - io e te, noi - och visionär. We're all Don Quixote when we teach:
senza frontiere
utan gränser
sempre pių liberi
allt friare
lo stesso sogno... sotto lo stesso cielo... le nostre stelle č una bandiera sola
samma dröm....under samma himmel - d.v.s. enade under EU-flaggans stjärnor, (= insieme 1992)
l'Europa non č lontana
c'č una canzone italiana
klimax här i sticket: Europa är inte långt borta och guess what, det finns en italiensk sång för det!
Upptäcktsfärden tog oss vidare till italienska nättidningen Il Post och fotoprojektet Dogane fantasma, europeiska spöktullar. Jag minns dem i full funktion, t.ex. från tågluffen.
Så till sist, tillbaka till Storbritannien idag, där det just nu debatteras huruvida "pulling up the drawbridge to Europe" ska ske eller ej och det kan bli folkomröstning i denna fråga. Che orrore!
* mest känd för L'italiano: Lasciate mi cantare, con la chitarra in mano...
