ESC med emotionell eftersläpning
måndag, maj 20, 2013, 20:09


Nej, jag tittar inte på ESC längre, mest för att jag inte står ut med musiken. Efter ett italofilt infall fick emellertid denna Toto Cutugno*-dänga - som jag verkligen avskydde när den var aktuell, fast Wind of Change var värre - utgöra uppvärmning i morse och det slutade nästan med att la professoressa stirrade wistfully ut genom fönstret och fick snyta sig i gardinen.

Senza scherzo pratade vi om ett sätt att se på tidigt 90-tal: hur gränserna öppnats och hur den romantiskt optimistiskt europeiska gemenskapstanken genomsyrar sångtexten. Den är inkluderande - io e te, noi - och visionär. We're all Don Quixote when we teach:

senza frontiere
utan gränser

sempre più liberi
allt friare

lo stesso sogno... sotto lo stesso cielo... le nostre stelle è una bandiera sola
samma dröm....under samma himmel - d.v.s. enade under EU-flaggans stjärnor, (= insieme 1992)

l'Europa non è lontana
c'è una canzone italiana

klimax här i sticket: Europa är inte långt borta och guess what, det finns en italiensk sång för det!



Upptäcktsfärden tog oss vidare till italienska nättidningen Il Post och fotoprojektet Dogane fantasma, europeiska spöktullar. Jag minns dem i full funktion, t.ex. från tågluffen.

Så till sist, tillbaka till Storbritannien idag, där det just nu debatteras huruvida "pulling up the drawbridge to Europe" ska ske eller ej och det kan bli folkomröstning i denna fråga. Che orrore!

* mest känd för L'italiano: Lasciate mi cantare, con la chitarra in mano...
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 0 / 0 )

Zamtidigt, på Zanzibar. Allt annat än lugubert.
lördag, maj 18, 2013, 13:23


Jag vill bo i en zkrivstuga på Zanzibar,
annars får jag zkrivkramp*...


Döden, döden. Inledde dagen med att gå till posten och skicka en Huis Clos-hyllning till Kalifornien. Associerar själv inte Sartre med en stat som stereotypt står för sol och shallowness.

BITTE LEBN. Låt oss trots allt fokusera på de levande. Blir upprymd av Nessers MYCKET nesserska lägesrapport. Utöver Exmoorberättelsen gläds jag åt kommande Berlinroman, som ska fullborda en tänkt storstadstrilogi.

*Om du tar referensen och kan melodin är du 70-talist.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 0 / 0 )

Ian. 18 maj 1980. Inga andra ord.
lördag, maj 18, 2013, 12:41


kommentarer 2 kommentarer 2 ( 4 visningar )   |  permalink   |   ( 0 / 0 )

Bönnie Parker, Clyde Barrow & Joan P. Harris
fredag, maj 17, 2013, 11:30


Och Bardot. Och Gainsbourg. - 68.

Priceless. En spoilerfri Mad Men-snutt ur säsong 6, med den för serien karaktäristiska ambiancen.
Under eftertexterna hör man en ESC-aktuell, instrumental 'bleu, bleu, l'amour est bleu..'. Fint.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 0 / 0 )

Inferno. Don. Inte Dan.
torsdag, maj 16, 2013, 19:13


Anslaget och omslaget som utgör öppningen till sjätte säsongen och Draper, till mitten av sin levnads bana hunnen, fortsätter överraska med nya, mörka hemligheter.
kommentarer 4 kommentarer 4 ( 11 visningar )   |  permalink   |   ( 4 / 1 )

Till slut dras jag till det frånstötande
torsdag, maj 16, 2013, 14:51


Kan denna nyutkomna diktsamling motivera mig att äntligen se Polanskifilmen? Samlar ju på 'psychmovies', men undviker helst obehag, skräck och brutalitet. Den här fick jag låna för ett tag sedan och deadline är när kollegan flyttar tillbaka till Sverige. Snart. Återkommer med rapport.

Läs mer om Repuls ev Helena Boberg.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 2.5 / 2 )

Ohne Prosecco. Mit Durkheim.
onsdag, maj 15, 2013, 18:19


En soggiorno prolungato, rentav permanenza, blev det för den upptejpade ad hoc-skylten på Billyhyllkanten inför den blygsamma invigningen förra året vid den här tiden. Un pomeriggio proseccissimo!

I år undrar la professoressa följande: hur firar man en sociologiinstutition? Men framförallt vill jag mobilisera #boblmaf angående titlar som kan ingå i referenslitten. Alltså, berätta om era bästa sociologiböcker, per favore. Åh, det här är den absolut roligaste delen av yrket! När input ska omvandlas till output, fast en output som ska bli input, d.v.s. hur kan man stimulera en ung människa att vilja lära sig lite/mer/allt om detta smashing ämne?



Giddens är ett exempel på klassiskt upplägg. Lika lockande som alla amerikanska coffee table books i socialpsykologi t.ex. Abercrombie i mitten kan jag tänka mig är skriven av en erfaren pedagog. Innehållet är detsamma, men Abbe har hittat intressanta ingångar såsom "What can sociology do for you?", "Who do we think we are?", "Who do we love?", "Is work a curse?" eller "Why dont things fall apart?". Påminner om Making Sense of Everyday Life. Den tredje och sista i raden ovan ser jag verkligen fram emot att läsa, Outsiders: Studies in the Sociology of Deviance.

Ang. Ohne Prosecco.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 0 / 0 )

Enter Gatsby
tisdag, maj 14, 2013, 20:16


"A place of solace".
Har ni en sådan plats?
En av mina inomhus-p-o-s är Café Abacus, bl.a. för att jag tänker så bra där.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 1 / 1 )

The bucket list, pronounced [bouquet]
måndag, maj 13, 2013, 14:07


Kaffe "and light refreshments". Tillräckligt med tid att bygga ett gräsligt guldpläterat, portabelt, virtuellt altare till Hyacinth Bucket från Keeping up Appearances. Hon har kommit tillbaka i mitt liv via kanalen Yesterday, vardagar kl. 20.20, precis när jag brukar komma hem. Jag har börjat samla oneliners och ser fram emot många hysteriska Hyacinth-relaterade skratt:

"We're practically in Beirut."
När hon och maken Richard anländer till arbetarklassysterns stökiga radhusträdgård.

"Can't you find a more religious tie?"
The new vicar ska komma över på tea and light refreshments.

"Rose, I know I asked the question, but I'm not standing here surrounded by expensive wallpaper to be given details like that." Antingen handlar det om den promiskuösa lillasysterns eller om faderns eskapader.

"A bathroom with gold-plated taps is no place for you to be trying to off-load second-hand water."
Ringer till vattenbolaget för att klaga på kranvattnets kvalitet.

Av bilderna framgår hur stolt Hyacinth är över husets "white, slim line telephone with last number redial facility":



kommentarer 4 kommentarer 4 ( 21 visningar )   |  permalink   |   ( 4 / 2 )

#boblmaf-markörer, forts.
söndag, maj 12, 2013, 14:32


Var det Bokbabbel eller Ord och inga visor som skrev härom dagen att bokmänniskor även tycks gilla: nagellack, converse och katter? Stämmer, stämmer, stämmer. Stationery-fetisch brukar också ingå. Är mkt uppspelt över min nya Mind the Book/ Etsypaket-vänliga tejp med Londons skyline. Från Wonder Hill, en craft fair på Tooting Tram & Social.
kommentarer 5 kommentarer 5 ( 16 visningar )   |  permalink   |   ( 3 / 1 )

Allt du skulle vilja veta om ironi, men varit för skraj att fråga om
lördag, maj 11, 2013, 15:26
Deeply morbid, deeply morbid-disclaimer.

På sistone har jag skrivit så många (g)mail om död, begravning, cancer och elände att jag får YouTube-reklam om 'pre-paid funeral package' och post-kremeringstips. Dust if you must. Är det ironiskt? Nej, bara ett jävligt smaklöst intrång. Är det ironiskt att hälften av mailen varit adresserade av mig till Big Brother? Ja, det kan man däremot säga.

Dive, thoughts, down to my soul: here Stephen comes.
Härom kvällen reddes begreppet ironi ut i en repris av QI och visst är det behagligt att lyssna till Herr Fry. Läs det pedagogiskt upplagda faktabladet eller titta på inslaget:



Personlig favorit: "In 1989, convicted murderer Michael Godwin had his sentence reduced to life imprisonment after five years awaiting the electric chair, but was then electrocuted accidentally while sitting naked on a steel toilet seat in his cell in Columbia, SC. Trying to fix his television set, he bit into a wire and was electrocuted; cosmic irony on a grand scale."

Verbal ironi, dramatisk ironi... sokratisk ironi var nytt för mig. Quite interesting. Under universitetstiden - these fair well-spoken days - skrev jag en passionerad uppsats om tonarten i Vonneguts Slaughterhouse-Five. Ja, K som i Key enligt den textlingvistiska S.P.E.A.K.I.N.G-modellen. [Insert torrt akademiskt hånskratt här] Inga bestående minnen av detta, förutom att att jag fick insikt i alla sorters ironi och att S5 fortfarande är en av mina favoritromaner, inte minst för ironin, men det finns inget ironiskt med det, ironiskt nog:

Billy Pilgrim ska åka på optikerkonferens i Montreal. Planet kraschar, men Billy överlever. Hans fru Valencia kör ända till Vermont för att besöka honom på sjukhuset, men något händer henne på vägen...

Poor old Edgar Derby överlever Dresdenbombningarna och kravlar sig upp ur ruinerna. Dock råkar han hålla en museal tekanna från katakomberna i handen. Han arresteras och avrättas omedelbart för detta brott.

Deeply morbid...
kommentarer 2 kommentarer 2 ( 13 visningar )   |  permalink   |   ( 3.8 / 4 )

Dagens Woody
torsdag, maj 9, 2013, 17:31


Från Manhattan 1979.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 2.9 / 7 )

"I will not buy this record" - franskt & fab från Frocktasia
onsdag, maj 8, 2013, 17:02


Jag vill flytta in i Frocktasia, Jennies blommiga, färgglada, fantastiska retrovärld! Hon har redan skrivit ett långt reportage med unique, flamboyant och delicately wild 'retrotyd' om vår lördag i Kentish Town.

Mind the Book mottog två glädjande gåvor. Stort tack de tout mon coeur francophile et retrophile! Ett ABBA-bokmärke som resulterade i en (sällsynt) sverigesentimental lycklig suck och Terraphones grammofonkurs i franska från 1962. 7"-storlek, så klart och - innehållsmässigt idag - otroligt komisk:

"I have booked a room per telegram"

"Give me a panchromatic film, please."

What kind of cigarettes have you got? Are they good?

"Make yourself scarce, scram!"


Tankarna går till Monty Python-sketchen med den ungerska parlören i tobaksaffären.


Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 3.3 / 6 )

Between timid and Timbuktu. Quod erat demonstrandum.
tisdag, maj 7, 2013, 20:38


The Sirens of Titan - Kurt Vonnegut, 1959

Is there no way out of the mind? undrade Sylvia Plath. Mitt Mind the Book-mind var fullt av Heberlein & Henemark. 'To be or not to be'-uppföljaren resp. talspråksskildringen av La Camillas (sex)liv. What would Thoreau do? Sätta sig på ett tåg mot kusten med en oläst Vonnegut i handen.

Äsch, SF är inte min genre och det fanns mycket fint att titta på genom fönstret. Läste den sålunda lika enögt som den senaste, Bluebeard. Time travel, Tralfamadore... Behållningen för mig är alltid att Vonneguts värld är så omskakande originell och totalt outlandish. Och språket! Utmanar och underhåller.

Första kapitelrubriken (samma som inläggsditon) är positively vonnegutesque och utreds på sidan 10:
"Her talent was as a poetess. She had published anonymously a slim volume of poems called 'Between Timid and Timbuktu'. It had been reasonably well received. The title derived from the fact that all the words between timid and Timbuktu in very small dictionaries relate to time."

There is no cure for curiosity. Är det verkligen så? Går knappast att verifiera i onlinelexikon, så gick upp till vår lilla en-institution (=ett antal Billyhyllor) i morse och där stod en gammal Collins Concise:



Det stämmer alltså! Även enligt en nyare Oxford Advanced jag fann senare under dagen. Cirka tre fjärdedels uppslag med tidsrelaterade ord i vardera och ingen av dem är 'very small'.

Q.E.D.
God Bless You, Mr Vonnegut.
Lägg till kommentar Lägg till kommentar   |  permalink   |   ( 3 / 7 )

Don't mess with Messud
måndag, maj 6, 2013, 20:56
Maj månad = Mad Men-mania & Messud på Mind the Book, neo-traditionsenligt (ping Pondy).

Min källa till litterärt buzz är ofta Between the Covers-spalten i pappers-Independent. Följande fångade mitt culture vulture-öga igår:

"You've got to hand it to Claire Messud, who did what many authors must dream of doing when they are asked a silly question about their novel for the hundredth time. She completely went off on one ; in an eloquent, literary way, of course.

In an interview with Publisher's Weekly, having already explained her thinking behind the character of Nora in her new novel The Woman Upstairs (left, top), Messud was asked: - I wouldn't want to be friends with Nora, would you? Her outlook is almost unbearably grim.

She replied: For heaven's sake, what kind of question is that? Would you want to be friends with Humbert Humbert? Would you want to be friends with Mickey Sabbath? Saleem Sinai? Hamlet? Krapp? Oedipus? Any of the characters in anything Pynchon has ever written? Or Martin Amis? Or Alice Munro, for that matter? If you're reading to find friends, you're in deep trouble. We read to find life, in all its possibilities. The relevant question isn't; Is this a potential friend for me? but Is this character alive?

If the poor interviewer didn't need a friend before, she probably does now. Between the Covers can't wait to read that novel, though (published by Virago on 30 May)."

kommentar 1 kommentar 1 ( 9 visningar )   |  permalink   |   ( 3.3 / 9 )


| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | Nästa> >>