British Psycho, so it goes.
tisdag, januari 6, 2009, 18:28
Engleby - Sebastian Faulks, 2007
"My name is Mike Engleby, and I'm in my second year at an ancient university."
'Bästa någonsin'-listan är inte ett särskilt levande dokument, men trots en trist förstamening fascinerar Engleby och kvalificerar sig helt otippat bland Camus L'étranger, Vonneguts Slaughterhouse-Five och andra favoriter. Tänk Patrick Bateman meets John Nash - och Meursault! - fast i brittisk Public School-miljö.
Briljant, cirkulär och cynisk duty-dance:ig romankomposition i form av psykologiskt porträtt med perspektivbyte inkl. peripeti, skrivet med stor stilistisk skicklighet. Faulks är förvisso för ung och folklig, men likväl Nobelprismaterial. Förra året bör jag ha tänkt Human Traces, Horace! men nu: Engleby, Englund!
Ska bli en 'set book' i någon gy-kurs, inte minst psykologi. Bästa argumentet mot droger finns på sid 35:
"I don't need drugs because I can deal with reality as it is. Reality is no problem for me."









