Italiensk grammatik via reklam och musik
tisdag, juni 23, 2009, 14:53
Minst sagt tydligt illustrerat exempel för dig som undrat vad det är för skillnad mellan följande:
una casa grande
una grande casa
una grande macchina
una macchina grande
un grande pennello
un pennello grande
Här leker Jovanotti med begreppen il mio grande amore ed il mio amore grande.
Lägg till kommentar 
Steinbeck om Positano
söndag, juni 21, 2009, 16:32
"Positano bites deep.
It is a dream place
that isn't quite real
when you are there
and becomes beckoningly real
after you have gone."
John Steinbeck i Harpers's Bazaar 1953
Kan det vara med anledning av denna beröringspunkt som LP kallar Positano The Pearl of the Pack? Dock kan man avvakta att åka hit till framåt il tramonto della vita. Bella, bella, visst, men anpassat för rika amerikaner.
Italia = il paradiso del cinema
onsdag, juni 17, 2009, 13:46
Bio: Gli amici del bar Margherita, 2009
Utomhusbiosäsongen börjar dessvärre inte förrän i augusti, men Salerno har även nu en mysig biograf med Cinema Paradiso-känsla och mittiveckanrabatt. Filmen vi såg utspelar sig i Bologna och är en hyfsad dramakomedi med 50-talssoundtrack. Lite för sentimental för min smak, annars ok. Tänk Mambo Kings.
Vad gör man annars på kvällarna i Salerno? Hänger på barer och restauranger längs Via Roma eller Lungomare. Om man nippar hem för en eftermiddagslur eller kommer hem efter 22 blir straffet att gå uppför de annars så behändiga scaline mobili, utomhusrulltrappan som leder upp till vårt kvarter, eftersom den stänger på kvällen och under siestan, men att traska i de Montmartre-liknande trapporna är ganska angenämt.
Citatet kommer från sången La canzone del sole av Lucio Battisti, en riktig sommarsång som lever kvar sedan 70-talet. Är smått chockad över att befinna mig på nivån Intermediate II, så packar nu konjunktivstencil, solkräm och Lonely Planet och drar till Pompeji.
Your woman in Salerno
måndag, juni 15, 2009, 13:41
Vadå reality check? Salerno är underbart! Inte en turistisk badort per se, utan en vanlig stad vid havet. Bor i en lgh på 100 kvadrat con balcone con vista sul mare och en flatmatematch made in heaven; en trevlig journalist från Australien. Il Progetto Italiano kan börja!
Irritable Bookshop Syndrome?
lördag, juni 13, 2009, 15:29
Behövde böcker till boot camp inför Italien och testade den italienska nätbokhandeln ibs. Tutto a posto, men DHL-leveranser ger mig högt blodtryck: 1:a försöket, påminnelselapp, märkliga telefontider, 2:a försöket, hotelse om att paketet skickas tillbaka eller så får man sjäv hämta det i en hangar bortom Heathrow. Till slut funkade det att redirect:a till jobbet. Vanlig post hade dock varit betydligt behändigare.
Volevo i pantaloni - Lara Cardella, 1989
Annetta bor i en by på Sicilien. Hon märker att de som bär byxor får fler fördelar och större frihet än de som bär kjol och bestämmer sig för att bli man. När hon inser att det inte går återstår bara att diventare puttana. Filmversionen skiljer sig en del från originalverket, men det är ett bra feministiskt vardagsmanifest med mörka bottnar och många diskussionsämnen: grupptryck, förtryck, aga och incest. Slutet provocerar mig.
In the Mood for Platonic Love?
lördag, juni 13, 2009, 10:56
DVD: My Blueberry Nights
Jude Law och Norah Jones som nighthawks på en diner, därefter blir det roadmovie och vi möter Rachel Weisz som uttråkad polisfru i en småstad och Natalie Portman som kaxig pokerbrud. Är svag för den här typen av originella filmer där foto och soundtrack samspelar perfekt med story och dialog och skapar den där speciella stämningen: Wild at Heart, Thelma & Louise, Lost in Translation...
Såg även Friends with Money och tackar Hermia för filmtipset.
Who's Afraid of Rock'n'Roll-döden? Glamrockens och litteraturhistoriens vingslag.
fredag, juni 12, 2009, 18:15
På väg till den ena arbetsplatsen cyklar jag ofta förbi Hogarth House på Upper Richmond Road, men jag visste inte att det fanns ett Marc Bolan-monument längre fram mot Barnes/Putney. Det var en elev som sade att han går dit för att lugna nerverna och få inspiration. Intressant!
Året var 1977 då 29-årige Bolans flickvän körde honom genom Barnes och deras Mini kraschade mot ett träd i en kurva. På trappstegen finns mässsingsplaketter som berättar om övriga bandmedlemmars öden, det ena värre än det andra; från bilolycka i Portugal till att kvävas till döds på ett cocktailbär. Åh, dessa Children of the Revolution och deras tragiska öden: Janis Joplin, Jim Morrisson m.fl. Förstår nu att detta är helig mark och eventuellt skälet till att vår käre Final Countdown-sångare valt att slå ner sina postglamrockiga bopålar i Bolans närhet. Kanske får vi så småningom en knatte med efternamnet Tempest på klasslistan och den omisskännliga pudelpermanentade looken?
Idag, för allra, allra sista gången på väg hem från den andra arbetsplatsen i Twickenham cyklade jag genom Richmond Park, och inhandlade den av Park Stories-novellerna som utspelar sig just där. Den här passagen väckte min nyfikenhet. Kunde det verkligen stämma?
"Clare walked towards the Ian Dury Bench, placed there in the memory of the musician, who had loved the park. She thought she would sit for a moment, despite the cold. This interactive bench was solar-powered and you could plug in your headphones and listen to some of Ian Dury's songs and his appearance on Desert Island Discs".
Svar, ja. Välkommen till parkbänk 2.0! Reasons to be cheerful. För mig är Ian Dury hjälte sedan han skrev Adrian Mole-vinjetten på 80-talet.
Från King Henry's Mound kan man genom ett hål i lövverket se St Paul's Cathedral mycket tydligt, möjligen inspirerat av Piranesis nyckelhål på Aventinen i Rom.
Vår nya arbetsplats ligger precis vid parkingången och man kan redan se hur väl man kan utnyttja närmiljön i undervisningen, men först sommarlov i över två månader. Get it on!
"It is a truth universally acknowledged that a zombie in possession of brains must be in want of more brains."
onsdag, juni 10, 2009, 23:14
Grahame-Smith, Seth - Pride and Prejudice and Zombies, 2009
Egentligen inte min genre i vare sig originalverison eller som spoof, men det här är galet roligt och kommer att intensifiera intertextualitetbudskapet nästa läsår.
Illustrationerna är träffsäkra, t.ex. den på sid 303:
"The creatures were crawling on their hands and knees, biting into the heads of cauliflower, which they had mistaken for stray brains".
"Elisabeth lifted her skirt, disregarding modesty, and delivered a swift kick to the creatures head."
Hos Du är vad du läser kan man läsa om John Kessels långnovell Pride and Prometheus med mycket meta. Ladda ner som pdf eller podcast här.
Il Giardino Segreto [paw rihk-titt]
tisdag, juni 9, 2009, 22:35
The Secret Garden - Frances Hodgson Burnett, 1911
Ett gäng MacMillan Readers-titlar i nya audioutgåvor - även nedladdningsbara - inkom till redaktionen för en tid sedan, bl.a. Touching the Void, vilken jag har ett särskilt förhållande till, men för några dagar sedan fick jag för mig att lyssna på The Secret Garden. Storyn, som tar läsaren från Indien till Yorkshire är ju underbar och jag är mycket svag för hörböcker med ljudillustrationer, i det här fallet en melankolisk melodi före varje kapitelrubrik samt fågelkvitter varje gång barnen träder in i den hemliga trädgården. Fantastiska böcker, jag ska beställa molti av dem inför ht.
Av en händelse hade vi den vackra och sorgliga men feelgoodiga filmatiseringen i en jobbhylla, bok & film samma kväll - j'adore! Tjejen i huvudrollen är samma som två år senare skulle komma att spela Dinah i Stephen Kings Langoljärerna, vilken jag också har ett mycket speciellt förhållande till.
Till saken hör att vi har en egen secret garden här hemma och att vår kära excentriska kapten då och då jobbar i den hemliga trädgården på andra sidan floden. Han har berättat att det rosa lilla lustiga huset är en konstnärsateljé och visat bilder på dammar, statyer, lavendelbuskar och blomsterrabatter och nu i söndags öppnade Trumpeters' House grindarna och hade Garden Party för allmänheten.
Let them eat cake
Såååå engelskt med tanter i hattar, thé- och kakvouchers och bossanovaband på pation. Kände kapten V:s ande sväva över trädgården med välmenande, men tydliga skyltar, vilket är legio ombord. Han har också berättat att statyn vid dammen föreställer familjens yngsta barnbarn. Intressant också att kliva in i konstnärsateljén och titta på utsikten från andra sidan floden mot oss.
Skylt ovanför min dörr och vem behöver egentligen Twitter och secret gardens med sådana här ljuvliga tapeter?
When the Going Gets Tough går man på måndagsromcom
måndag, juni 8, 2009, 21:59
På bio: Last Chance Harvey
Recensenternas bedömningar har hittills varierat från fem stjärnor till en. Filmen är sevärd för Londonmiljöerna: Southbank, Hungerford Footbridge, Somerset House m.m. men någon ny Before Sunrise är den inte och romansen mellan de två medelålders tråkmånskaraktärerna funkar inte riktigt. Dustin Hoffman spelar tafatt jingelskrivare och Emma Thompson enkättant på Heathrow, men det hjälper inte. Det är helt enkelt för förutsägbart även om det var lagom nivå för min måndagströtta hjärna efter en hel dag med betygsmeddelanden.*
Vilka är era bästa Londonfilmer?
Mina är fortfarande Breaking and Entering och Closer. En önskelondonbok på film skulle vara The Post-Birthday World så man kunde följa Irina köpa morgontidning och croissant kring Borough Market . Förra veckan var jag där två dagar i rad, bl.a. för den sköna Brooklynkänslan med det upphöjda järnvägsspåret. Fattas bara att det transformeras till en londonsk Coulée Verte.*Latinkursen longa est, men gutta cavat discipulos och det yttersta beviset på att den lett till inre motivation (förutom att man som Latinbloggen får agera tatueringsfrågelåda**) måste vara när eleven gått till Marc Jacobs för att inhandla armband med latinska sentenser och säger: - Ecce, magistra, Själv tänker jag 'Ad viam novam Bond, subito!'
**Om jag själv skulle skaffa en (till) hade jag valt uttrycket 'infragilis et tenera'.
